Uppdaterat 2012-04-28

Kompendium Datorteknisk introduktion (ny version 2012-05-09)

Ur Centralt innehåll Teknik 1:

Projektarbets-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller.

Ur Kunskapskraven för teknik 1:

Eleven löser [...] tekniska problem, använder [...] med handledare lämpliga arbetsmetoder samt dokumenterar arbetet och resultatet

Ett vanligt sätt att dokumentera ett produktutvecklingsarbete inom det tekniska området är att skriva en teknisk rapport. En teknisk rapport har en viss struktur som man brukar följa:

• Titel
• Sammanfattning
• Inledning/bakgrund
• Syfte och mål
• Material och metoder
• Genomförande
• Resultat
• Diskussion och slutsats
• Källförteckning

Du kan även läsa mer om tekniska rapporter i kursboken.

Verktyg för rapportskrivning

Verktygen för att skriva tekniska rapporter kan delas in i två huvudkategorier:

• WYSIWYG – What You See Is What You Get – programmet försöker förhandsvisa den färdiga utskriftslayouten direkt när du skriver. Exempel på program är Microsoft Word, Adobe Indesign eller LibreOffice Writer.
• WYSIWYN – What You See Is What You Mean – programmet låter dig först och främst skapa innehåll och strukturera det utifrån mening. T ex märks rubriker och stycken upp med olika märken eller taggar. Exempel är LaTeX och HTML. Fördelen anses vara att dokumenten får bättre struktur och att de lättare går att exportera till andra filformat.

LaTeX

I denna kurs har vi valt att prova på både WYSIWYG-verktyg som Word och Powerpoint men även alternativ som LaTeX. Syftet med detta är att du ska få bekanta dig med båda sätten att arbeta men även förbereda dig för högre studier och forskning där LaTeX används frekvent liksom andra WYSIWYN-verktyg som DocBook och SGML.

LaTeX-mall för rapport

\documentclass[10pt,a4paper,titlepage]{article}
\usepackage[utf8]{inputenc}
\usepackage[swedish]{babel}
\usepackage{amsmath}
\usepackage{amsfonts}
\usepackage{amssymb}
\author{Andreas Göransson\\Realgymnasiet i Linköping}
\title{Min tekniska rapport}
\begin{document}
\maketitle
\abstract{Här kommer min sammanfattning}
\newpage
\section{Bakgrund}
Beskrivning av bakgrunden.
\section{Material och metod}
Här beskrivs vilket material och metoder som använts vid utförandet.
\section{Resultat}
Här beskrivs resultatet av det utförda projektet eller försöket.
\section{Diskussion}
Här diskuteras och analyseras resultat.
\section{Källförteckning}
Källförteckning över de referenser du använt dig av. Olika format finns som t ex Harvard eller Oxford.
\end{document}

datorintro-fl1

• Teknisk dokumentation av olika slag
• Typsättning och layout av rapporter, böcker och läromedel, t ex med LaTeX
• Hjälp översättningar inom
• Datavetenskap/datalogi
• Data/IT
• Naturvetenskap, medicin och teknik
• Framtagning av nya läromedel
• Lärplattformar/Learning management systems (LMS) med Moodle – installation, konfiguration och utbildning
• Enklare systemutveckling och programmering
• Konsulttjänster inom öppen mjukvara / open source exempelvis Linux.
• Skolutveckling, IT och Lärande

För mer information kontakta oss: andreas@learninglabs.se

Mitt CV hittar du här.

Jag har själv varit imponerad av Apples förmåga att tota ihop lösa delar och trådar till ett fungerande koncept. MEN det finns en mycket allvarlig och oroande baksida av detta och det handlar om vem som har kontroll över informationen och distributionen av den. Medans trenden i stora delar av universitetsvärlden går mot ökad öppenhet och fritt tillgänligt kursmaterial, t ex MIT:s OpenCourseWare och Stanfords Enginering Everywhere fl, tar Apples teknik oss tillbaka till stenålder vad gäller friheten.

Fallgroparna med iBooks och iBooksauthor:

• iOS är enda operativsystemet där böckerna kan läsas i interaktivt format, det är alltså inte fråga om en öppen standard utan en låst och proprietär sådan där vi som lärare blir helt beroende av Apple.
• Author må vara gratis men är inte öppen källkod, använder inte öppna standarder och finns endast på OS X. Självklart är detta för att vi ska tvingas köpa Apples produkter.
• Du får inte sälja eller sprida dina böcker via andra kanaler än Apples, du ger bort DINA rättigheter att fritt förfoga över dina alster till Apple. Du får inte ens sprida den via andra kanaler om du GER bort den.
• Om du säljer boken via iBooks tar Apple 30% (overifierat än) av dina intäkter.

Det här är inte vad utbildningsvärlden behöver, det är helt uppenbart att Apple vill dominera branschen på samma sätt som Microsoft lyckats dominera kontorsvärlden. Så snälla lärare och IT-pedagog därute i landet, tänk lite till innan du hyllar lösningarna, tänk på konsekvenserna av inlåsningen först.

Efter ett antal dagars inventering och test med olika idéer hade jag ursprungligen tänkt att bygga min PLE utifrån WordPress. Det visade sig möjligt men mer tidsödande än väntat då flera komponenter/plugin inte fungerade på det sätt jag tänkt mig. Dessutom hade det krävt mer modifiering av mallsidorna för WordPress än vad jag hade föreställt mig. Till exempel var det svårt att få en bra, kompakt layout som skulle presentera mycket information på litet utrymme. WordPress har även nackdelen att det bygger på att information ska presenteras för andra än mig själv, vilket även gör att olika tillägg (“plugins”) är utformade för detta.

Därför beslöt jag mig för att gå över till Google Reader och skalet Feedly ovanpå detta. Lösningen med bokmärkesfunktioner via Delicious och sociala medier (Facebook, Twitter och Youtube) via ett webbläsartillägg, Yonoo, i Firefox behöll jag dock. Tanken med Google Reader var även att det skulle integrera med Google Docs och Google+ som jag använder mig av, framför allt det förstnämnda. En komponent som jag var intresserad av att få med var även Dropbox som jag använder för lagring av både undervisningsmaterial, kursmaterial för kurser jag läser och en del privat material. Den grundläggande tanken var att RSS-flöden och webbläsarkomponenter skulle knyta ihop informationsflöden. Genom taggar för bokmärken och twitterinlägg skulle man kunna filtrerar flödet på nyckelord, t e x för ett visst ämne eller en kurs.

Integration/sammankoppling av komponenterna

Sammankoppling av komponenter till en PLE

 Användningsområden för skola och undervisning

• På vilket sätt kan  komponenterma/tillämpningarna användas i skola och undervisning?
• Vilka krav ställs på individen (eleven, läraren) och på institutionen (skola, utformning av kurs och tekniskt stöd/system)?

Tanken är att komponenterna kan användas i t ex en kurs. Eleven har en wordpressblogg för lärdagbok och reflektioner. Inläggen syndikeras via RSS till en central kursportal, antingen i Google Reader eller i ett vanligt LMS. Läraren och andra elever läser och kommenterar. Uppdatering av bloggen syns för lärare och elever antingen i ett LMS dit bloggarnas RSS-flöden skickas eller i en portal liknande Feedly där varje kurs har en egen “kurstag”. Vid kollaborativt skrivande används Google Docs där man kan samarbeta på ett dokument. Dokumentet kan publiceras och delas till andra via de sociala nätverken.

Externa nyhetskällor kan läsas via RSS-flöden och intressanta artiklar kan delas och kommenteras via de sociala nätverksfunktionerna.

Kursen som eleverna läser skulle kunna ha en “kurstag” även på Delicious och en egen kanal med olika spellistor på Youtube. Har kan intressanta bokmärken sparas, delas och sökas fram. Eleverna kan söka och dela intressant videoklipp via Youtube, liksom läraren. Via Dropbox kan lärare och elever jobba i delade mappar där RSS-flöden från mappen uppdaterar alla i kursen om förändringar eller nya dokument som kommer till. Kan fungera som komplement till Google Docs för t ex filtyper som inte kan lagras på Google.

De tekniska kraven på individen och läraren blir högre med denna PLE jämfört med en traditionell LMS-lösning. Läraren och eleverna måste själva kunna installera webbläsartillägg och registrera sig på olika webbplatser som sociala nätverk och molntjänster. Fördelen är att materialet som eleverna skapar under kursen, och som de äger upphovsrätten till, kan behållas och knytas samman med det livslånga och livsvida lärandet i och med att det inte stannar kvar inom skolans gränser.

Kraven på skolans tekniska system och stöd är att det finns internetanslutning tillgänglig och att det antingen finns vissa program förinstallerade på datorerna eller att varje användare får administrera sin egen dator. Det senare har en pedagogisk poäng eftersom vi inte bara ska använda verktygen utan också lära oss att installera och konfigurera dem med sikte på kommande arbetsliv, det handlar om grundläggande digital kompetens idag att kunna göra en enklare registrering på en webbplats ieller att installera ett webbläsartillägg.

Realisering av PLE med ovanstående lösning

Om man utgår från att en PLE handlar om att individen ska få ökad frihet, äga sin lärprocess, välja sin verktyg och kunna få möjlighet till ett livslångt och livsvitt lärande så är den ovanstående strukturen för en PLE en av många möjligheter. Den stora styrkan ligger inte just i lösningen exakt enligt ovan utan att många andra tjänster kan knytas in via t ex RSS i lösningen ovan. Dessutom får, som nämnts ovan, eleven ett eget konto och identitet som inte hör till skolan ovan utan som är personlig. Identiteten kan finnas redan innan i form av att eleven kanske har en blogg, konton på sociala medier osv. Då kan individens tidigare kunskaper och erfarenheter lättar knytas samman med lärandet inom kursen. Likaså kan blogginlägg, filer, länkar m m som skapas under kursen behållas av eleven för framtida bruka. Kontakter utanförs skolans värld är också lätta att knyta in, dvs det personliga lärnätverket.

Pedagogiskt kräver lösningen att läraren är förtrogen med de verktyg som ingår i lösningen. Dessutom måste lärare ha en medvetenhet om hur rollerna i lärmiljön förändras när man går från traditionell undervisning mot en undervisning med starka inslag av webb 2.0. Eleverna måste och lära sig hantera verktygen och de nya roller som uppstår i detta sammanhang. Detta är dock ingen nackdel utan ger dem den digitala kompetens de så väl behöver för framtiden.

Rent tekniskt och organisationsmässigt krävs det en skola där lärare har stor frihet att välja de verktyg som passar bäst. Central styrning får inte vara för begränsande utan elever och lärare bör ha frihet att administrera sin egen dator och välja verktyg för lärprocessen själva. Dock måste kanske lärare acceptera att vissa krav ställs på dokumentation av lärprocess som underlag för utvecklingssamtal och betygsdokumentation, t ex i ett verksamhetssystem eller LMS. Då gäller det att LMS:et erbjuder integrationsmöjligheter eller bara fungerar som ett av flera nav i en distribuerad elektronisk arkitektur.

Den tekniska supporten bör ha god kännedom om moderna webbverktyg och ha goda kunskaper i att stödja många olika plattformar och system.

Jag är övertygad om att vi på sikt går mot mer PLE-liknande miljöer inom skolan när LMS-utvecklarna inte orkar hålla jämna steg med utvecklingen utanför skolan. Dock kan jag inte heller se att LMS:en försvinner helt under överskådlig framtid.